Två Galileo-satelliten ut i rymden
Den 17 december sköts två Galileo-satelliter upp i rymden med bärraketen Ariane 6 från Europas rymdhamn i Franska Guyana, i det 14:e operativa uppdraget inom Galileo-programmet. Dessa satelliter kommer att förbättra Galileosystemets precision, tillgänglighet och robusthet genom att lägga till reservsatelliter som garanterar att systemet alltid kan leverera en navigationssignal till användare världen över. Detta var Galileos första uppskjutning med Ariane 6 och den femte uppskjutningen med Europas tunga bärraket.
De två Galileo-satelliterna, kallade SAT 33 och SAT 34, anlände till Franska Guyana den 6 november 2025. De började färdas med flyg och lastbil och fortsatte slutligen med en raket för att ansluta sig till det självständiga europeiska systemet för satellitnavigering på 23 222 km över jorden.
Europeiska rymdorganisationen (ESA) ansvarar för att genomföra Galileo-uppskjutningen tillsammans med Arianespace på uppdrag av Europeiska kommissionen. Galileo-satelliterna har tillverkats av OHB på kontrakt med ESA. När de väl är i omloppsbana kommer EU:s rymdprogrambyrå (EU Agency for the Space Programme, EUSPA) att ta dem i drift och övervaka deras funktion.
Om Galileo
Galileo är för närvarande världens mest precisa satellitnavigeringssystem och har sedan 2016, då det öppna tjänsteutbudet lanserades, servat över fem miljarder smartphoneanvändare globalt. Alla smartphones som säljs på den europeiska inre marknaden är nu garanterat Galileo-kompatibla. Dessutom har Galileo en betydande inverkan på järnvägs-, sjöfarts-, jordbruks-, finanstjänste- och räddningsoperationer.
Galileo är ett flaggskeppsprogram för EU och förvaltas och finansieras av Europeiska kommissionen. Sedan starten har ESA lett design, utveckling och kvalificering av rymd- och marksystemen samt ansvarat för uppskjutningar. ESA har även fått i uppdrag att bedriva forskning och utveckling för Galileos framtid inom EU-programmet Horizon Europe. EU:s rymdprogrambyrå (EUSPA) fungerar som tjänsteleverantör, övervakar marknads- och applikationsbehov och säkerställer kontakten med användarna.
Om Ariane 6
Ariane 6 är Europas tunga bärraket och en nyckelkomponent i ESA:s arbete för att säkerställa autonom tillgång till rymden för Europas medborgare. Dess modulära och mångsidiga design gör det möjligt att skjuta upp alla typer av uppdrag, från låg omloppsbana till djup rymd. Ariane 6 är över 60 meter hög och kan väga nästan 900 ton vid uppskjutning med full nyttolast.
Ariane 6 har tre steg som arbetar i tur och ordning för att övervinna jordens gravitation och placera satelliter i omloppsbana: två eller fyra boostrar samt ett kärnsteg och ett övre steg. För denna uppskjutning kommer raketen att ha två boostrar.
Kärnsteget och boostrarna ansvarar för den första fasen av flygningen. Kärnsteget drivs av Vulcain 2.1-motorn (drivs med flytande syre och väte), medan huvuddragkraften vid start tillhandahålls av P120C-boostrarna.
Det övre steget drivs av den återantändbara Vinci-motorn som använder kryogent flytande syre och väte. Det övre steget kommer att tändas två gånger för att nå den omloppsbana som krävs för detta uppdrag.
Efter separationen av Galileo-satelliterna kommer Ariane 6:s övre steg att flyttas till en stabil gravitationsbana långt bort från operativa satelliter.
Galileos första flygning med Europas nya tunglyftsraket Ariane 6 i december har bevakats intensivt på sociala medier, publikationer på ESA:s webbplats, videor och foton.
ESA: Galileo launch 14 timeline on Ariane 6
ESA: Galileo L14 liftoff on Ariane 6
European Commission Youtube: Satellite Navigation Made in the EU: Galileo L14
Tuija Ypyä, sakkunnig och konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet, kommenterar evenemanget enligt följande:
Det är mycket goda nyheter att ESA kunde avfyra två Galileo-satelliter med den nya Ariane 6. Galileo är EU:s eget satellitnavigeringssystem, som ger Finland och Europa strategisk autonomi genom att minska beroendet av GPS, GLONASS och andra externa system. Denna självständighet är kritisk med tanke på säkerheten, försörjningsberedskapen och den digitala infrastrukturen. Galileo stöder inhemska branscher som logistik, intelligenta transporter, luftfart och sjöfart och gör det möjligt att utveckla nya IoT- och datatjänster. En trygg PRS-tjänst förbättrar myndigheternas funktionssäkerhet i kritiska situationer. Dessutom skapar Galileo affärsmöjligheter för finländska företag inom rymd- och tekniksektorn, frä mjar forskning och innovationer samt stärker Finlands roll i det europeiska rymdprogrammet.
