Nationellt Centrum för Rymdlägesbild har kommit igång med arbetet

I höstas beslutade man att inrätta ett Nationellt Centrum för Rymdlägesbild i Finland. Centrumet för full beredskap, dvs. beredskap dygnet runt, når 2027.

Efter en lång väntan beslutade man i höstas att inrätta Nationellt Centrum för Rymdlägesbild i Finland, på engelska ”Finnish Space Situational Awareness Center - FSSAC”. Regeringen beviljade centret finansiering i höstens tilläggsbudget från ingången av december 2024 då inrättandet av centret verkligen inleddes. Den bedöms vara i full beredskap 2027. Centrum för Rymdlägesbild upprätthåller en lägesbild av rymden och sprider expertis om den till nationella myndigheter och andra inhemska aktörer.

I anslutning till Meteorologiska institutet inrättas rymdlägescentralens civila ledningscentrum AVATIKE (C-FSSAC) för civilsamhällets tjänst, där Lantmäteriverket är partner. Försvarsmakten inrättar ett eget centrum (M-FSSAC) som fokuserar på tjänster för försvarsbehov. Båda ledningscentrum arbetar självständigt, men i nära samarbete. De två centrumen samarbetar synergiskt för att undvika dubbelarbete.

”Full aktionsberedskap innebär att centret är verksamt dygnet runt och har säkerställts med tanke på undantagstillstånd”, berättar Ari-Matti Harri, chef för Meteorologiska institutets enhet för rymd- och observationsteknik. 

Arbetsinsatsen vid rymdlägescentralens civila ledningscentrum AVATIKE (C-FSSAC) är cirka fyra årsverken, som består av en deltidsarbetsinsats på cirka tio anställda. Arbetstagarna är alla rymdforskare med erfarenhet av rymdsektorn.
 
Centrum för Rymdlägesbild informerar och varnar myndigheterna om störnings- eller risksituationer som beror på rymden eller rymdverksamheten. Dessa kan orsakas av överbelastad närrymd och i sin rymd av fenomen som gäller kritiska satellittjänster och samhällets övriga funktioner. Direkta hotsituationer kan orsakas av de delar av satelliter och annat rymdskrot som anfaller jorden samt av asteroider och kometer som tidvis anländer nära jorden.

Egentligen kommer inrättandet av ett nationellt centrum för rymdlägesbild att leda till två system: för försvarsmakten ett eget system och för Meteorologiska institutet ett system som betjänar den civila sektorn. ”Försvarsmakten har olika mål, de vill veta vad de objekt som rör sig ovanför oss kan göra, vad de vill göra och gör. Avsikten är att försvarsmaktens system ska vara klart 2028”, säger Harri.
 
Den nationella nyttan av inrättandet av Centrum för Rymdlägesbild utreddes vintern 2022 - 2023 av en styrgrupp med företrädare för kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. 

Syftet med styrgruppens arbete var att bilda en gemensam uppfattning för ministerierna om inrättandet av ett Nationellt Centrum för Rymdlägesbild. Styrgruppens sekretariat var från Meteorologiska institutet och dess arbete stöddes av permanenta sakkunniga från Lantmäteriverket och Försvarsmakten som utsetts till styrgruppen. Styrgruppen rekommenderade i sin rapport att ett Nationellt Centrum för Rymdlägesbild ska inrättas.
 

AVATIKE (C-FSSAC) är beläget vid Meteorologiska institutet

Centrum för Rymdlägesbild är en nationell kontaktpunkt för att ta fram europeisk information om rymdlägesbilden och samarbetar intensivt med motsvarande organisation i USA (NOAA, National Oceanic and Athmospheric Administration) och med andra internationella partner.
 

Närrymden

Samhällets vardagliga funktioner, såsom datakommunikation, fjärranalys och positionering, övervakning av väder och miljö, flygtrafik samt med tanke på säkerheten viktig observation av närområden, behöver tjänster som stöder sig på satellitsystem. Dessa tjänsters störningsfria funktion hotas av olika fenomen i närrymden, såsom störningar i sin rymd samt kollisioner mellan satelliter och rymdskrot.
 
Det finns många definitioner på närrymden. I Centrum för Rymdlägesbild avses med närrymden satelliter och objekt som rör sig i jordens omloppsbana. Då talas det om objekt som rör sig cirka 200–40 000 kilometer från jorden.

”Ganska ofta avses med närrymd den s.k. LEO-banan (Low Earth Orbit, låg omloppsbana runt jorden), som ligger omkring 200-2 000 kilometer från jorden. Men vi är också intresserade av GEO-banan (Geostationary Earth Orbit, geostationär bana). Där, på 35 000 kilometers höjd, finns det mycket färre mål, men de är viktiga. Till exempel väderobservations- och datakommunikationssatelliter rör sig på GEO-banan”, åskådliggör Ari-Matti Harri.

Källa: Kommunikationsministeriet