EU:s rymdprogram
EU:s rymdprogram ingår i den fleråriga budgetramen, och programmets budget för 2021–2027 är 14,8 miljarder euro.
Ett av målen med rymdprogrammet är att producera högklassiga och aktuella rymdrelaterade data, uppgifter och tjänster, som främjar EU:s politiska prioriteringar. Ett mål är också att säkerställa de socioekonomiska fördelarna av programmet, stärka EU:s och dess medlemsstaters oberoende samt främja EU:s internationella roll som stark aktör inom rymdsektorn. Ett mål är dessutom att stödja Europas självständiga tillträde till rymden och främja vetenskaplig och teknisk utveckling och den europeiska industrins konkurrens- och innovationskraft samt hållbar utveckling, med särskilt beaktande av små och medelstora företags behov.
Europeiska unionens rymdprogrambyrå EUSPA (European Union Agency for the Space Programme) ansvarar för rymdprogrammets tjänster och säkerhet.
I EU:s rymdprogram ingår följande delprogram: satellitnavigeringssystemet Galileo, det regionala satellitnavigeringssystemet Egnos, jordobservationssystemet Copernicus, programmet för rymdlägesbild (Space Situational Awareness, SSA) samt nätverket för statlig satellitkommunikation Govsatcom.
Delprogram som ingår i EU:s rymdprogram
Målet med programmen Galileo och Egnos är att erbjuda högklassiga och säkra positionerings- och tidsbestämningstjänster.
Galileo producerar avgiftsfria positionerings- och tidsbestämningstjänster för konsumentbruk, yrkesbruk och kommersiellt bruk samt delvis avgiftsbelagda signalverifieringstjänster för yrkesbruk och kommersiellt bruk, offentliga reglerade säkerhetstjänster för befullmäktigade aktörer (public regulated services, PRS) och nödsituationstjänster.
Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) är ett lokalt, av EU drivet stödsystem för GNSS-system. Det observerar GNSS-signaler och producerar korrigerings- och tillförlitlighetsinformation för positionsbestämning.
Målet med programmet Copernicus är att producera exakta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsuppgifter som stöd för unionens och dess medlemsländers politik inom till exempel områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk, säkerhet och digital ekonomi. Copernicus data omfattar data från dess egna Sentinel-satelliter, tredjepartsdata och markbaserade data. De data som tas fram inom Copernicus är tillgängliga till fullo, öppet och avgiftsfritt.
Målet med programmet för rymdlägesbild (Space Situational Awareness) är att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret (Space Weather SWE) och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för observation av jordnära föremål (Near Earth Objects NEO).
Övervakningen, spårningen och identifieringen av rymdföremål har delegerats till EU:s SST-konsortium (Space Surveillance & Tracking). Konsortiet har varit verksamt sedan 2017 och består av representanter för Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien, Polen, Rumänien och Portugal. Syftet med konsortiet är att skydda EU:s rymdinfrastruktur från rymdskrot och kollisioner med rymdföremål samt att skydda EU från okontrollerat återinträde av rymdskrot i atmosfären.
Målet med programmet för statlig satellitkommunikation (GovSatCom, Governmental Satellite Communications) är att säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster. GovSatCom används av bland annat sådana myndigheter inom unionen eller medlemsländerna som ansvarar för övervakning och ledning av kritiska säkerhetsåtgärder eller av fysiska eller juridiska personer. Användarna befullmäktigas för att få tillgång till tjänsterna.