"I rymden ser vi stormaktspolitik i dess mest autentiska form"
Markus Holmgren är en forskare som specialiserar sig på digital storpolitik vid Utrikespolitiska institutet samt doktorand vid Åbo universitet. Han fokuserar särskilt på hur stormakter använder ekonomisk makt för att främja strategiska intressen och undersöker teknologins roll i stormaktstävlan. I en intervju diskuterar forskaren den geopolitiska rollen av rymden och kommenterar vad fredlig rymdanvändning innebär i den nuvarande geopolitiska miljön.
Vilka kriterier ligger till grund för status som stormakt?
Markus Holmgren: Generellt sett grundar sig status som stormakt på en stats förmåga att utöva makt och manifesteras i olika maktaxlar. Stormakter kan förmå andra stater att ställa sig på deras sida genom militär eller ekonomisk makt, och deltagande i internationella organisationer utgör också en grundläggande aspekt av stormaktens status.
Vilka stater kan betraktas som stormakter i dag?
Vi befinner oss fortfarande i en era av amerikansk dominans, även om detta gradvis förändras när Kina reser sig som en framväxande stormakt. I kontrast har Ryssland förlorat sin status som stormakt helt och hållet, medan Europeiska unionen kan betraktas som en stormakt på vissa maktaxlar. För närvarande har Förenta staterna en stark hegemonisk ställning i rymden, och det finns många indikationer på att Förenta staternas rymdhegemoni stärks ytterligare. Det är dock viktigt att komma ihåg att status som stormakt är en socialt konstruerad begrepp och dess tolkning är kontextberoende och ibland politiserad.
Vilken roll spelar rymden i stormaktstävlan?
Rymden blir en allt viktigare operativ domän där stormakter kan projicera sin påverkan för att demonstrera och befästa sin maktställning. Genom rymdaktiviteter kan de fördjupa beroendet hos andra stater av deras rumsberoende tjänstearkitekturer. Vikten av samhället för rymdbaserad teknik kan inte överdrivas - genom att erbjuda rymdinfrastruktur endast åt vissa stater kan stormakter skapa friktion mellan andra stater. Dessutom möjliggör satelliter strategiskt viktiga informationsöverförings- och spionageteknologier och kan öka ländernas ekonomiska makt.
Rymdpolitikområdet har beskrivits som ett anarkiskt system - vilka etiska bekymmer väcker detta?
I rymden ser vi stormaktspolitik i sin mest autentiska form, eftersom det finns mycket få bindande regler. Rymdfördraget från 1967 förbjuder placeringen av massförstörelsevapen i omloppsbana, men i praktiken hindrar detta inte det destruktiva användandet av rymden. Det finns heller inga etablerade processer för att lösa oenigheter. Detta underminerar jämlikheten mellan förhandlingsparterna.
Har utvidgningen av stormaktstävlan till rymden lett till en överdriven säkerhetsinriktning på rymdaktiviteter?
Militariseringen av rymden verkar fortskrida relativt långsamt, eftersom stormakter har ett starkt intresse av att hålla sina ansträngningar för rymdmilitarisering hemliga för att undvika incitament för andra stater att ansluta sig till rymdvapen. Istället har tillämpningen av rymdteknik på jordbaserade militära operationer accelererat, såsom inom bildbehandling, målsökning och kommunikationssystem samt åtgärder som stör kommunikationen mellan jorden och satelliter. Säkerhetsinriktning används ofta för att kringgå de begränsningar som internationella överenskommelser ålägger, men eftersom väldigt få avtal binder rymdaktiviteter har denna dimension förblivit begränsad. Förändringar kan dock förväntas när tävlingen om omloppsbaneplatser, radiospektrum och tillgång till månens yta når en störande nivå för stormakterna.
Under kalla kriget var rymdaktiviteter i stor utsträckning statligt drivna. Med framväxten av "ny rymd" har rymden blivit tillgänglig även för mindre aktörer. Utmanar detta eller stärker det stormakternas maktställning?
Inom ramen för den nya rymden är det viktigt att komma ihåg att finansieringen av privata rymdaktörer i hög grad förlitar sig på statlig finansiering. Till exempel verkar en betydande del av finansieringen för SpaceX komma från den amerikanska regeringen. Jag ser att tilsynes kommersiella rymdaktiviteter fortfarande grundar sig på nationella intressen. Jag tror inte att utvecklingen inom den nya rymden underminerar stormakternas maktställning, eftersom företagens beroende av regeringar är djupt, vilket suddar ut gränsen mellan den offentliga och privata sektorn.
Accelererar eller fördröjer den nya rymden stormaktstävlan?
Med den nya rymden har också omloppsbaneplatser och radiospektrum kommersialiserats och blivit knappare, vilket får stormakterna att säkra dem utöver sina omedelbara behov för att skydda potentiella tillväxtmöjligheter. Utvecklingen av den nya rymden har ökat mängden rymdskräp, och stormakterna kan ha strategiska intressen av att inte ta bort sitt rymdskräp, eftersom det kan hindra andra staters tillträde till omloppsbana. Jag ser utvecklingen inom den nya rymden mer som en kraft som påskyndar stormaktstävlan.
Rymdfördraget (1967) och Europeiska rymdordningens stadgar åtar sig användningen av rymden för fredliga ändamål. Vad innebär detta?
Det finns olika tolkningar av fredlig användning av rymden - är frånvaron av konflikt tillräcklig för att betraktas som fred, eller krävs frånvaron av hot om våld? Inom freds- och konfliktforskning är det generellt kontroversiellt om till exempel bevarandet av kärnvapenkapacitet är ett etiskt acceptabelt medel för att förebygga konflikter. Inom rymdsektorn motsvaras detta av frågan om det är berättigat att främja fred genom användning av rymdteknik med destruktiv potential.
Skulle du beskriva dagens rymdaktiviteter som fredliga?
Jag skulle beskriva dagens rymdaktiviteter som tävlingsinriktade. Jag tror inte att de kvalificerar sig som fredsbyggande åtgärder, utan snarare som aktiviteter som ökar risken för konflikter mellan stormakter. Även om konflikt troligen inte är målet för någon stat, ser jag fredliga rymdaktiviteter som kräver någon form av gemensamma regler. Stormakter har emellertid liten vilja att fastställa sådana regler, eftersom de gynnas av uppfattningen om rymden som en "vild västern", vilket naturligt uppstår i avsaknad av avtal - de kan effektivt främja sina intressen från en position av hegemoni. I slutändan skulle fredlig användning av rymden vara till fördel för alla, vilket möjliggör snabbare och mer stabil utveckling inom rymdsektorn. Kontinuerlig konkurrens förbrukar dock resurser.
Ytterligare resurser om rymdens roll i stormaktstävlan:
