Rymdfrågor som en del av försörjningsberedskapen
Finlands rymdverksamhet och den nationella infrastrukturen i anslutning till den har lyfts fram också med tanke på försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen har också fäst större uppmärksamhet till exempel vid rymdstormar och deras eventuella försörjningsberedskapsrisker.
En rymdstorm som har sitt ursprung i ett soluppbrott är en sådan katastrof som kan vara stabil även på global nivå. Den starkaste rymdstormen i modern historia inträffade bevisligen 1859 och kallas Carrington-stormen. Frekvensen för kraftiga rymdstormar har kalkylmässigt uppskattats till cirka 100 år.
Rymdstormarna har bedömts skada satelliter och påverka telekommunikationssignalerna, inklusive positions- och tidssignaler från positionssatelliter. Dessutom kan rymdstormarna ha negativa konsekvenser för elöverföringsnäten. Dessa funktioner och infrastrukturer är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen och Försörjningsberedskapscentralen har en egen viktig roll när det gäller att säkerställa deras verksamhet och förbereda sig på eventuella risker. I den senaste nationella riskbedömningen (2023) finns en förteckning över rymdstormar och de bedöms ha en betydande inverkan bl.a. på ekonomin, infrastrukturen och försörjningsberedskapen.
Grundtanken med försörjningsberedskapen är traditionellt att Finland klarar av allvarliga störningar och undantagsförhållanden. Tanken har dessutom varit att det för att försörjningsberedskapen ska kunna garanteras är nödvändigt att beakta också mer osannolika men till sina potentiella konsekvenser större händelser.
Beredskapen för riskerna för rymdstormar ska vara tillräcklig
Försörjningsberedskapscentralen (FBC) har börjat betona riskbaserad verksamhet i sin verksamhet. Enligt detta har FBC fäst större uppmärksamhet vid rymdstormarna och deras eventuella försörjningsberedskapsrisker. Målet är att säkerställa att riskerna med rymdstormar är kända särskilt i företag som är kritiska för försörjningsberedskapen och att det finns tillräcklig beredskap för dem. För att genomföra och resursera målet inrättade FBC ett team för rymd- och klimatfrågor (IMA-teamet), som leddes av skribenten till denna artikel. Tills vidare finns det ännu inte fler personer i teamet, men med en enda person kan saker och ting framskrida.
Teamet har till uppgift att hantera rymdriskerna i större utsträckning än enbart i fråga om rymdstormar. Till rymdriskerna hör dessutom den ökande risken för kollisioner mellan satelliter i jordens närrymd samt mellan satelliter och rymdskrot, eventuella kollisioner mellan rymdskrot eller himlakroppar som tidvis närmar sig jorden, oavsiktliga avvikelser i den servicenivå som satellitsystemen producerar samt sist och slutligen också statlig fientlig verksamhet i rymden. I fråga om alla dessa faktorer strävar vi efter att bedöma konsekvenserna och riskens storlek med tanke på försörjningsberedskapen. Om det uppstår negativa konsekvenser för försörjningsberedskapen strävar man efter att göra något åt dem för att bevara försörjningsberedskapen.
Ganska snart efter att IMA-teamet grundades stod det klart att rymdarbetet inom försörjningsberedskapen är mer än enbart hantering av rymdrisker. I arbetet inkluderades också ett positivt perspektiv, dvs. de möjligheter som rymdbaserade tjänster och rymdinfrastruktur erbjuder för samhället och försörjningsberedskapen. Dessutom behöver hanteringen av rymdriskerna föras upp på försörjningsberedskapsorganisationens, dvs. försörjningsberedskapspoolernas och försörjningssektorernas, agenda.
Kontinuiteten i rymdbaserade tjänster är viktig
Rymdbaserade tjänster har utvecklats till en betydande del av vår dagliga verksamhet, inklusive verksamhet som är viktig med tanke på försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen genomförde vintern 2023–2024 en utredning där användningen av rymdbaserade tjänster för aktörer som är kritiska för försörjningsberedskapen kartlades. Utredningen baserar sig på en enkät som skickades till en betydande del av de företag inom olika branscher som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen.
Utifrån resultaten av enkäten används de uppgifter och tjänster som rymdverksamheten producerar i stor utsträckning också som en del av och möjliggörare av infrastrukturer, tjänster och funktioner som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen. Verksamhetsutövarna bedömer att användningen kommer att utvidgas och öka ytterligare. Rymdbaserade tjänster ger betydande mervärde och effektivitet i genomförandet av verksamheten, vilket innebär att beroendet av deras kontinuitet och störningsfrihet är betydande och ökar.
Till vissa delar är rymdbaserade tjänster kritiska och kan leda till att den service eller funktion som behövs för försörjningsberedskapen avbryts. Störningar i rymdbaserade tjänster lamslår dock i allmänhet inte helt samhällets kritiska funktioner, utan orsakar snarare en minskning av verksamhetens volym eller effektivitet. Verksamhetsutövarna har fortfarande reservmetoder för att delvis avhjälpa brister i rymdbaserade uppgifter och tjänster.
De positionerings-, navigations- och tidsbestämningstjänster (PNT-tjänster) som GNSS-satelliterna tillhandahåller har den största användningsvolymen och betydelsen med tanke på försörjningsberedskapen. PNT-tjänsterna är viktiga när det gäller positionering särskilt med tanke på logistikens och räddningstjänsternas prestationsförmåga och volym.
Väder-, havs- och miljötjänster som producerats med hjälp av satellitbaserad fjärranalys utnyttjas som en del av vardagen i nästan all verksamhet, allt från en enskild människas nivå till stora organisationer och funktioner. Vädertjänsterna, väderinformationen och varningarna spelar en viktig roll i synnerhet när det gäller logistiken och transporterna inom alla transportsätt, skogsbruket och virkesanskaffningen samt jordbruket.
Alternativa datakommunikationsförbindelser och kommunikationssystem som baserar sig på satellitkommunikation kan vara viktiga reservsystem för aktörer och funktioner som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen i allvarliga störningssituationer där de traditionella kommunikationsinfrastrukturerna störs. Satellitbaserad verifiering är ännu inte utbredd, men aktörerna har identifierat detta som en betydande utvecklingspotential i framtiden.
Försörjningsberedskapens inverkan på Finlands rymdverksamhet bedöms
Finlands rymdverksamhet och den nationella infrastrukturen i anslutning till den har lyfts fram också med tanke på försörjningsberedskapen. I Finland finns en liten men betydande rymdindustri som har betydande förmågor och håller också på att växa. Frågan är om rymdindustrin är så betydande med tanke på försörjningsberedskapen att den bör räknas som kritisk infrastruktur eller kritiska tjänster med tanke på försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen håller på att bedöma denna fråga och samarbetar redan nu väl med aktörerna inom branschen.
Rymdsektorn ingår också i EU:s CER-direktiv ((EU) 2022/2557), vars mål är att på europeisk nivå trygga störningsfria funktioner, tjänster och infrastrukturer som är nödvändiga med tanke på samhället. Detta direktivs mål överensstämmer mycket väl med Finlands nationella mål för försörjningsberedskapen. Det nationella genomförandet av CER-direktivet är under beredning.
Sammanfattningsvis finns det överraskande starka kopplingar mellan försörjningsberedskapen, rymdriskerna och den nationella rymdverksamheten. Försörjningsberedskapscentralen har integrerat rymdhelheten i sin verksamhet.
