Rymdstrategi
Näringsministern tillsatte den 20 december 2023 en arbetsgrupp för att bereda en uppdatering av den nationella rymdstrategin. Arbetsgruppen leds av arbets- och näringsministeriet och i den deltar sakkunniga från många olika förvaltningsområden. Styrgruppen är delegationen för rymdärenden. Avsikten är att den uppdaterade rymdstrategin ska publiceras i slutet av 2024.
Rymdstrategin 2018–2025
Finlands nuvarande rymdstrategi publicerades 2018. Visionen är att Finland ska bli världens mest attraktiva och smidiga miljö för rymdaffärsverksamhet som gynnar alla företag som är verksamma här. Målet med strategin är att främja tillväxten och sysselsättningen inom branschen i Finland. De 21 målen och åtgärderna för att uppnå visionen är indelade i tre pelare: 1) villkor för marknadstillträde, 2) internationellt inflytande och 3) forskning.
Hösten 2023 beställde arbets- och näringsministeriet en utredning av European Space Policy Institute ESPI om hur de strategiska målen för halvtidsutvärderingen har uppnåtts. Det ser ut som om den mycket ambitiösa vision som uppställdes 2018 till stor del håller på att genomföras. Hälften av målen verkar uppnås i enlighet med planen, en tredjedel kommer sannolikt inte att uppnås fullt ut, men avsevärda framsteg har gjorts; när det gäller de tre målen har målet varit för ambitiöst eller det har inte funnits tillräckliga möjligheter att påverka hur det ska uppnås.
Figur 1: European Space Policy Institute ESPIs utredning om hur målen i Finlands rymdstrategi 2018–2025 framskrider hösten 2023.
Förändringar i omvärlden
När den nuvarande rymdstrategin utarbetades 2018 såg verksamhetsmiljön och världsläget mycket annorlunda ut än i dag. Finland hade blivit fullvärdig medlem i Europeiska rymdorganisationen ESA 1995 och nästan all vår rymdverksamhet kretsade kring ESA:s forskningsprogram. Inom ramen för dessa hade det i Finland dock redan växt några rymdföretag som byggde upp kompetens och verksamhetskultur inom ramen för ESA:s program.
År 2017 skedde dock en omvälvning i den finländska rymdverksamheten – den första finska satelliten Aalto-1 uppsköts i jordens omloppsbana av Aalto-universitetet. Följande år sände det nybildade företaget ICEYE ut den första finska kommersiella satelliten i rymden. Dessa två evenemang gav upphov till en finländsk rymdstrategi som publicerades 2018.
Under strategiperioden har utvecklingen inom rymdsektorn varit snabb. I slutet av 2023 hade arbets- och näringsministeriet beviljat 27 finländska satelliter auktorisation, och finländska rymdföretag hade samlat in cirka 300 miljoner euro i privat finansiering. Inom rymdförvaltningen har man satsat på att skapa en gynnsam verksamhetsmiljö: Finland har en av världens modernaste rymdlagstiftning som beaktar internationella avtal och principerna för hållbar användning av rymden. Den mest betydande förändringen på europeisk nivå under strategiperioden har varit inrättandet av EU:s rymdprogram (EU 2021/696) 2021.
Den snabbt utvecklade teknologin och digitaliseringen av samhället har öppnat nya tillämpningsområden där rymdtjänster kan utnyttjas inom andra samhällssektorer.
Det skärpta geopolitiska läget och stormaktstävlingen har förändrat säkerhetsläget i hela världen: Rymdtjänsterna har identifierats som en betydande stödfunktion för den nationella säkerheten och för krigföringens olika områden, möjligheterna till dubbel användning av rymdsystem som byggts för civilt bruk och behovet av teknisk självförsörjning har identifierats. Finland har också blivit medlem i militärförbundet NATO.
Framtidsutsikter
I framtiden kommer rymdtjänsterna att bli en allt viktigare del av samhällets funktioner. Genom att utnyttja rymdtjänsterna kan man utveckla många vardagliga saker, såsom styrningen av flygtrafiken eller planeringen av avtappningen av vattenkraftverk, så att de blir smidigare, effektivare och tryggare. Detta medför förutom att livet blir nöjdare också betydande ekonomiska besparingar och stöder en ren omställning av samhället. Rymdtjänster kan jämföras med halvledarindustrin som stödtjänster för annan teknik. Enligt en undersökning som gjorts av European Space Policy Institute ESPI återförs varje euro som investerats i utveckling av rymdverksamheten till samhället 6–7 gånger.
Förändringarna i rymdekonomin drivs av nya globalt skalbara affärsmodeller, den tekniska utvecklingen och de minskade kostnaderna för rymdverksamheten. De skapar konkurrens inom branschen och sänker tröskeln för att lansera nya innovativa lösningar på marknaden. En stark teknisk kompetens och en välutvecklad digitalisering av samhället stöder utvecklingen av rymdverksamheten och utnyttjandet av rymdtjänster i Finland.
Rymdtjänsterna bidrar till Finlands försörjningsberedskapskultur med ett nytt betydande lager för att komplettera andra teknik. En bred och insiktsfull teknisk förståelse stärker Finlands möjligheter att bygga upp en hållbar övergripande säkerhet som regionalt också omfattar glesbygden.
Uppdateringsprocess och tidsplan för rymdstrategin
I december 2023 utnämnde näringsministern en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av arbets- och näringsministeriet för att bereda en nationell rymdstrategi för 2024–2030. Uppmärksamhet fästes vid att användningen av rymdtjänster tillägnas samhället utanför rymdsektorn. Säkerhets-, försvars- och försörjningsberedskapsaktörernas behov och möjligheter att tillägna sig användningen av rymdtjänster som en del av andra funktioner beaktas särskilt.
Arbetsgruppen analyserar sammanställda bakgrundsmaterial, hör olika aktörer och bereder ett utkast till nationell rymdstrategi för 2024–2030. Utkastet sänds på öppen remiss och färdigställs utifrån responsen. Efter statsrådets behandling och godkännande publiceras den färdiga strategin enligt planen i slutet av 2024. Delegationen för rymdärenden och dess sekretariat samordnar genomförandet av strategin.
Skribenten: Tero Vihavainen är ledande sakkunnig i arbets- och näringsministeriet samt generalsekreterare för delegationen för rymdärenden och är ordförande för den arbetsgrupp som bereder rymdstrategin.
