Blickar mot EU:s rymdpolitik
Europeiska unionen befinner sig i ett brytningsskede eftersom den nya institutionella cykeln 2024–2029 håller på att inledas och förberedelserna för offentliggörandet av kommissionens nya arbetsprogram pågår. I olika rapporter på hög nivå har kommissionen fått förslag för det fortsatta arbetet.
I april lämnades Enrico Lettas rapport om den inre marknadens framtid, i september Mario Draghis rapport om den långsiktiga konkurrenskraften och i oktober president Niinistös rapport om beredskap. Inom rymdpolitiken presenterar särskilt Draghis och Niinistös rapporter rekommendationer om den framtida riktningen.
Inom Europeiska unionen har den gemensamma rymdpolitiken genomförts genom EU:s rymdprogram. Genom förordning 2021/696 inrättades programmet och Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA). Under den gångna perioden har rymdprogrammet stött EU:s politiska prioriteringar, såsom den gröna och digitala omställningen, EU:s resiliens och stärkandet av EU:s globala roll. Programmet har finansierat EU:s flaggskeppsinitiativ, såsom EU:s jordobservationssystem Copernicus, satellitnavigeringssystemet Galileo och Egnos, som tillhandahåller kritiska navigeringstjänster.
Kommissionsordförandens riktlinjer och kommissionärernas skrivelser gav en försmak av kommissionens planer. Det egentliga arbetsprogrammet publiceras eventuellt i början av 2025. För rymdpolitiken ansvarar Andrius Kubilius från Litauen, som också ansvarar för försvarsfrågor.
Det rådde knappast någon överraskning vid utfrågningen av kommissionärskandidaten i Europaparlamentet. Vid samrådet underströk han att EU måste ta itu med utmaningarna när det gäller rymdindustrins konkurrenskraft, säkerhet och ett bättre utnyttjande av rymdkapaciteten i försvaret. Kommissionen kommer att fortsätta och förbättra befintliga kapaciteter som Galileo, Copernicus och IRIS2.
Utöver de befintliga kapaciteterna satsar kommissionen på Europas självständiga tillträde till rymden. Kommissionen kommer också att lägga fram ett förslag till rymdlag i början av 2025, vilket förväntades redan våren 2024. Syftet med initiativet är att harmonisera förutsättningarna för tillstånd för rymdverksamhet. Dessutom förväntas förslaget också innehålla åtgärder som stöder rymdindustrin. Det kommande förslaget har väckt frågor bland annat på grund av att rymdverksamheten styrs av många internationella avtal. Med tanke på konkurrenskraften är det viktigt att EU har en verksamhetsmiljö som möjliggör rymdsektorn.
På grundval av Draghirapporten kommer kommissionen också att förbättra den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft och planerar att anta en rymdindustristrategi. Rymdsektorns konkurrenskraft stöds bland annat genom offentliga forsknings- och innovationsinvesteringar och stödet till innovativa startup- och scaleup-företag stärks bland annat genom utnyttjande av upphandlingar. Förberedelserna för rymdprogrammet inom den kommande fleråriga budgetramen infaller under nästa period.
Kommissionärskandidatens svar på samrådet återspeglar förändringarna inom rymdsektorn. Branschen har under de senaste åren vuxit både globalt och i Finland, och branschen har fått företag av olika storlek. Med tanke på konkurrenskraften är det viktigt att de minsta aktörerna, såsom små och medelstora företag, har möjlighet att bli en del av rymdsektorns värdekedjor i synnerhet på den mindre rymdmarknaden, såsom i Finland.
Vid hörandet betonades slutligen också beredskapen och tryggandet av rymdkapaciteten för att bemöta olika hot. Här syns en allmän förändring där rymdsektorns betydelse identifieras också med tanke på säkerheten och försvaret. Kommissionen antog 2023 en rymdstrategi för säkerhet och försvar, utifrån vilken det framtida arbetet byggs upp.
Rymdteknikernas och rymdtjänsternas betydelse förstås allmänt med tanke på samhällets funktioner och beredskap. Rymdlösningarna har en central roll i den rena och digitala omställningen. Med hjälp av rymdtjänster och rymddata kan man bland annat följa klimatförändringens effekter, erbjuda navigeringstjänster och lösningar för att förbättra datakommunikationsförbindelserna.
Rymdprogrammets data kan också utnyttjas för att utveckla nya kommersiella tjänster. I en geopolitiskt spänd situation har rymdens betydelse för säkerheten och försvaret lyfts fram på ett nytt sätt också på EU:s agenda. Bakgrunden till detta är också möjligheterna till dubbel användning av rymdteknik och rymdtjänster, vilket innebär att de kan utnyttjas både för civil och militär användning.
Diskussionerna för att säkerställa EU:s rymdkapacitet fortsätter under 2024–2029. Med tanke på det framtida arbetet är den fleråriga budgetramen och dess budget riktgivande för utvecklingen. Förslaget till den fleråriga budgetramen väntas under 2025.
Skribenten Isabella Paju är specialsakkunnig i EU-frågor vid avdelningen för EU-ärenden vid statsrådets kansli vid enheten för EU-politik.
