Kirsti Kauristie utnämnd till vice ordförande för Europeiska rymdorganisationen ESA:s programkommitté för rymdsäkerhet
Rymdväderforskaren Kirsti Kauristie har i över ett decennium varit Finlands delegat i Europeiska rymdorganisationen ESA:s programkommitté för rymdsäkerhet (Programme Board of Space Situational Awareness, PB-SSA). I dag utnämndes Kauristie till vice ordförande för kommittén för en period på tre år.
Grattis till att du har utnämnts till vice ordförande för förvaltningen av ESA:s rymdsäkerhetsprogram. Vad har du för bakgrund och hur hamnade du i den här uppgiften?
Kirsti Kauristie: Jag har studerat teoretisk fysik vid Helsingfors universitet och i slutet av mina studier fick jag ett ämne om rymden i mitt slutarbete. Jag fortsatte att studera rymdvädret också inom ramen för doktorsavhandlingen och har vid sidan av den akademiska forskningen också arbetat vid Meteorologiska institutet med rymdvädertjänster. År 2011 valdes professor Hannu Koskinen till ordförande för PB-SSA, då det behövdes en ny finländsk delegat till programmet och Hannu föreslog att jag skulle delta. I dag hör jag till programmets så kallade basmateriel och jag har sett att styrelsens sammansättning ändras flera gånger – jag tror att också mitt långa medlemskap har spelat en roll i valet av vice ordförande.
Vad innebär utnämningen för dig – vilka uppgifter kommer vice ordförandeskapet att medföra?
Styrelseordföranden ansvarar för skötseln av internationella förhandlingssituationer: Ordföranden – och vid behov vice ordföranden – ska agera som en objektiv aktör och reda ut konflikter för att säkerställa att förhandlingarna framskrider smidigt. Utifrån detta perspektiv kommer jag att förstå programmets strategiska verksamhet på ett mer övergripande sätt än tidigare, inte bara ur Finlands synvinkel. Som delegat var min uppgift att främja Finlands nationella intressen; i och med vice ordförandeskapet är jag däremot vid behov ansvarig för att förhandlingarna i allmänhet löper smidigt.
Vad innebär vice ordförandeskapet i PB-SSA för Finland som rymdstat?
Beslut om ordförandeskapet fattas mellan huvuddelegaterna och man strävar efter att i tur och ordning få representanter från alla medlemsländer till synliga stationer. Det är alltid en stor hyllning när Finland får dessa platser som ordförande eller vice ordförande.
Betydelsen av rymdlägesmedvetenheten har ökat betydligt under de senaste åren – också Finland planerar ett nationellt centrum för rymdlägesbild (Finnish Space Situational Awareness Center, FSSAC). Varför har rymdlägesmedvetenheten blivit ett så centralt tema?
Vårt dagliga liv blir allt mer beroende av rymdens infrastruktur och vårt beroende av rymden ökar hela tiden. Till exempel geografiska informationssystem och satellitbaserad kommunikation kan vara utsatta för förändringar i ibland mycket instabila rymdväder. Med tanke på de satellitbaserade systemens funktion bör man också beakta de högre kollisionsrisker som den ökade mängden rymdskrot medför. Slutligen är det växande intresset för rymdlägesmedvetenhet en reaktion på att tröskeln för rymdverksamhet har sjunkit betydligt – i dag kan rymdprojekt byggas inte bara av stora rymdstater utan också av studenter och småföretag. I och med denna omvälvning har rymdvädret och närrymdens tillstånd blivit allmänt kända.
Med vilken vision grundades SSA-programmet ursprungligen?
Från början omfattade programmet tre delområden: övervakning i rymden, övervakning av s.k. NEO (Near-Earth Objects, dvs. objekt som kommer nära jorden) och satellitövervakning. Under årens lopp beslutade dock ESA:s medlemsländer att överföra övervakningen av satelliter som klassificerats som sensitiv till EU. Också namnet PB-SSA-programmet har ändrats: i det nuvarande namnet har rymdlägesmedvetenheten ersatts med rymdsäkerhet (Space Safety Programme). Denna ändring avspeglar i allt högre grad programmets fokus på hållbar användning av rymden och utveckling av grön rymdteknik. ESA har förbundit sig till ”Zero Debris”-principen, enligt vilken alla framtida ESA-satelliter inte får tillföra rymdskrot. Detta förutsätter en klar livscykelanalys redan i uppskjutningsskedet.
Vilka internationella rymdlägesnätverk hör ESA:s rymdsäkerhetsprogram till?
ESA bedriver ett omfattande samarbete med andra rymdorganisationer, av vilka Förenta staternas rymdförvaltning NASA och väder- och oceanografiska forskningsorganisationen NOAA är de allra närmaste samarbetspartnerna. Tillsammans med dessa utvecklar ESA solövervakningssatelliter: NOAA har lovat att övervaka solens aktivitet mellan jorden och solen. ESA:s Vigil-satellit kommer att titta lite i sidled på solutbrotten från den så kallade L5-punkten, som gör det lättare att uppskatta hur snabbt soluppbrotten framskrider mot jorden och att tidigare se sådana aktiva områden på solen som kan orsaka problem när de vänder sig till jordens sektor.
Vilka tror du att är de största utmaningarna i PB-SSA under ditt vice ordförandeskap?
ESA:s PB-SSA planerar ambitiösa satellitprojekt som genomförs på ganska lång sikt. ESA:s finansiering ges alltid vart tredje år vid organisationens ministermöten – det kommer att vara utmanande att främja dessa långvariga satellitprojekt med splittrad finansiering.
Hur kommer ESA:s rymdsäkerhetsprogram att påverka den finländska rymdverksamheten i framtiden?
Den finländska rymdsektorn strävar efter att utveckla instrument och tjänster i ESA:s lägesdatasystem, varvid verksamheten inom rymdsäkerhetsprogrammet även i fortsättningen kommer att påverka den finländska rymdinnovationsverksamheten. Hittills har ESA:s rymdvädertjänster redan deltagit i finländska forskningsinstitut och ESA:s rymdväderobservationer genomförs redan delvis med hjälp av instrument som finländska företag byggt upp – i framtiden antar jag att detta samarbete kommer att intensifieras ytterligare.
