Rymdverksamhet som en del av framtidsredogörelsen - Del 2

Rymdverksamhetens betydelse ökar i vardagliga tjänster och också i den militära verksamheten. Rymddata och rymdtjänster kommer att integreras i allt större utsträckning och djupare i samhällets alla infrastrukturer.

På webbplatsen SpaceFinland publicerar vi redogörelsens avsnitt om rymdverksamheten i två delar. I denna andra delen behandlas de regionala särdragen internationellt, inom EU och i Finland samt konsekvenserna för olika branscher (forskning, innovationer, tjänster, säkerhet, försörjningsberedskap).

Framtidsredogörelse är avsedd som stöd för det strategiska beslutsfattandet i regeringen och hela statsrådet. I november 2024 publicerades det strategiska omvärldsanalysen i del 1 i framtidsredogörelsen (Statsrådets publikationer 2024:54) där sammanställs statsrådets gemensamma framsyns- och omvärldsinformation i förvaltningsövergripande samarbete mellan ministerier. 

Förändringsfaktorns regionala särdrag internationellt, i EU och i Finland

Globalt sett privata organisationer har en större roll i rymdverksamheten än enskilda stater

Det finns globalt sett stora regionala variationer i rymdverksamhetens resurser och aktörsfält, liksom inom andra branscher, i stor utsträckning av samma orsaker: investeringspotentialen, centraliserat jämfört med demokratiskt beslutsfattande, stormaktspolitik osv. Dubbel användning eller utnyttjande av rymdtjänster för rent militära ändamål förekommer överallt. Samtidigt varierar den privata sektorns innovations- och finansieringspotential på motsvarande sätt när den privata sektorns roll blir snävare i områden med centraliserat beslutsfattande. Öppen forskning och utvecklingen av rymdekonomin stöds av demokratiskt beslutsfattande och marknadsekonomi.

I en global granskning har rymdorganisationer och allianser en större roll i stället för enskilda stater. De största tjänsteleverantörerna inom den privata sektorn kan korsa statliga aktörers gränsstängsel och erbjuda sina tjänster globalt. Statliga aktörer har dock behov av att stödja aktörerna inom sitt eget område och säkerställa kontinuiteten i rymdtjänsterna och leveranskedjornas resiliens samt synpunkter på den nationella säkerheten.

Regleringen av rymdverksamheten bör avtalas globalt för att en hållbar användning av rymden och tillgången till tjänster ska kunna tryggas också för kommande generationer. Detta försvåras av geopolitiken och de statliga aktörernas korsande intressen.

Ett särdrag för EU är ett starkt demokratiskt beslutsfattande och mellanstatligt samarbete

Ett starkt demokratiskt beslutsfattande och samarbete mellan självständiga stater är EU:s särdrag inom rymdsektorn, liksom inom andra sektorer. Det stora investeringsbehovet i byggandet av rymdsystem, operationens komplexitet, den stora genomslagskraften för samhällets vardagliga funktioner samt beröringspunkterna mellan säkerhets- och försvarssektorn framhäver dock bristerna i enhetligheten mellan medlemsländerna.

EU-områdets inre marknad och fria rörlighet skapar en stark hemmamarknad för aktörer inom den privata sektorn. De privata finansiärernas resurser är anspråkslösa jämfört med Nordamerika, vilket gör det svårare att upprätthålla kompetensen i Europa. Även EU:s stela finansieringskanaler försvårar tillväxten för europeiska aktörer.

Ett särdrag hos den europeiska rymdförvaltningen är att Europeiska rymdorganisationen ESA eller Europeiska meteorologiska satellitorganisationen EUMETSAT inte är EU-organisationer, utan har medlemsländer också utanför EU-området. EU bygger dock upp ett eget rymdprogram och stöder sig i sin utveckling i stor utsträckning på ESA:s tjänster. Detta försvårar för sin del EU:s strategiska planering och försvårar beslutsfattandet.

Det nordliga läget gör Finland till en intressant samarbetspartner

Det geografiska nordliga läget avskilt från kontinentalt Europa, de stora glesbygderna och de knappa resurserna i ett litet land är Finlands viktigaste särdrag med tanke på rymdverksamheten. Stark teknisk kompetens och en välutvecklad digitalisering av samhället är faktorer som stöder utvecklingen av rymdverksamheten.

Det nordliga läget begränsar å andra sidan användningen av satelliter som opererar på vissa omloppsbanor i vårt område och begränsar i någon mån en del av tillämpningsområdena. Å andra sidan möjliggör det nordliga läget och närheten till den arktiska regionen en särskild markstationsverksamhet. Detta gör Finland till en intressant samarbetspartner också för aktörer i andra regioner, vilket är värdefullt inte bara med tanke på samarbetet mellan aktörerna utan också som stöd för politiska partnerskap.

I glesbygden kan man utnyttja rymdtjänster, till exempel satellitkommunikation, genom att komplettera eller säkerställa markbunden infrastruktur, såsom fiberoptiska förbindelser. Också vid kartläggningen av stora områden, såsom uppföljningen av skogstillväxten, kan rymdtjänsterna leda till en betydande effektivisering av verksamheten.

De knappa statliga resurserna begränsar byggandet av den egna rymdinfrastrukturen. Därför måste Finland också i framtiden stödja sig på ett nära samarbete med EU och andra partner. Teknisk kompetens och en pålitlig aktörs rykte är nyckelfaktorer när det gäller att hitta starka partnerskap.

Förändringsfaktorns konsekvenser för Finland

Potentialen för teknik, forskning och innovation

I utvecklingen av rymdsystemen riktas internationellt sett betydande investeringar från både statliga och privata finansiärer. Utvecklandet av systemen i samarbete med partnerna erbjuder en möjlighet att öka kompetensen och överföra teknik. Som verksamhetsmiljö erbjuder rymden en unik miljö för forskningsarbete i en gravitationslös miljö. Naturresurser från andra himlakroppar, till exempel sällsynta isotoper av grundämnen, kan göra det möjligt att ta i bruk ny teknik också på jorden.

Bemannade rymdflygningar och explorationsverksamhet som riktar sig till andra planeter kan å ena sidan visa sig vara ett av stormaktspolitikens spelfält, men å andra sidan har de också en betydande potential för utveckling av vetenskap, forskning och innovationer. En aktör av Finlands storlek kan genom realistiska investeringar delta i verksamheten som en del av ett mer omfattande EU-samarbete eller internationellt samarbete.

Betydelsen av observationer från rymden ökar vid uppföljningen av naturkatastrofer och väderleksförhållanden samt vid bedömningen av miljöns tillstånd, utsläpp i atmosfären och klimatförändringen.

Effektivisering av samhällets tjänster

Den information och de tjänster som fås från rymden kommer att integreras i allt större utsträckning och djupare i samhällets alla infrastrukturer. De ger möjlighet att effektivisera och göra samhällets funktioner smidigare och gör det möjligt att ta i bruk helt nya applikationer. I ett digitaliserat samhälle är tids- och geografisk information, observation av markytan och atmosfären samt datakommunikationsförbindelser som är tillgängliga överallt de grunder som applikationer inom olika branscher stöder sig på.

Effektiviseringen av vissa funktioner och kompletteringen eller ersättandet av den infrastruktur som byggts på marken med satellittjänster medför potentiella kostnadsbesparingar och möjliggör en kostnadseffektiv utvidgning av tjänsterna på ett heltäckande sätt också till glesbygden.

Den säkerhets- och försvarspolitiska betydelsen ökar

Rymdverksamhetens säkerhets- och försvarspolitiska betydelse ökar ständigt. Flera statliga aktörer utvecklar rymdkapaciteten. Större stater utvecklar också förmåga att bestrida rymdverksamhet. Rymdstödet för militära operationer är en viktig del av den moderna krigföringen. Tillgången till rymdbaserade tjänster och fiendens verksamhet från rymden påverkar genomförandet av insatserna. Rymden utnyttjas för att skapa en lägesbild (satellitspaning), trygga ledningsförbindelser och kommunikation samt tids-, plats- och navigeringstjänster. En uppdaterad identifierad rymdlägesbild är en viktig del av den moderna krigföringen och beredskapen under normala förhållanden, inklusive säkerhetsmyndigheternas funktioner (övergripande säkerhet).

Skapandet av nationella förmågor förutsätter internationellt samarbete. Å andra sidan förutsätter internationellt samarbete ofta att den andra parten ges som motprestation. När det gäller små stater är det viktigt att koncentrera sig på och utveckla sina egna styrkor och säkerställa den övergripande prestationsförmågan tillsammans med partnerna. Partnerskap med kommersiella tjänsteleverantörer och forskningsorganisationer spelar en allt viktigare roll. Det är viktigt att myndigheterna säkerställer kritiska tjänster också under undantagsförhållanden och i störningssituationer.

Finland har knappa resurser, men vidsträckta områden måste tryggas. Ett effektivt utnyttjande av rymdtjänster jämnar ut den stordriftsfördel som Finland ger i fråga om resurser jämfört med andra aktörer.

Försörjningsberedskapen och samhällets beroende av rymdtjänster ska beaktas

Man strävar efter att stärka tillgången till rymdtjänster och deras resiliens, men man måste vara medveten om hotbilderna i en hållbar användning av rymden, markstationsinfrastrukturens kapacitet och förvaltningen av radiofrekvenser. Tillräcklig kapacitet hos infrastruktur som stöder sig på rymdtjänster och som är kritisk med tanke på samhällets eller försvarets funktioner ska säkerställas också genom sekundära lösningar. Till exempel utnyttjandet av satellitnavigering i flygledningen effektiviserar flygplatsernas dagliga verksamhet, men vid behov måste flygplanen kunna landa också utan geografisk information och datakommunikationsförbindelser från satelliter.

I Finlands försörjningsberedskapskultur medför rymdtjänsterna ett nytt betydande lager för att komplettera annan teknik och verifiera logistiken. En bred och insiktsfull teknisk förståelse stärker Finlands möjligheter att bygga upp en hållbar övergripande säkerhet som regionalt också omfattar glesbygderna.