Satellitbredband stärker Finlands resiliens och försörjningsberedskap

Vad skulle hända om alla datakommunikationsförbindelser plötsligt bröts? Finland, ett glesbefolkat land på långa avstånd, behöver verifierbara kommunikationslösningar också i krissituationer. Satellitbredband skulle kunna vara ett svar på denna utmaning – en förbindelse som inte stoppas av stormar eller brutna kablar.

Den övervägande fördelen med satellitförbindelser är att de är oberoende av land- och havskablar. Detta innebär i praktiken att satelliterna håller finländarna i kontakt med resten av världen även om de fysiska datakommunikationsnäten avbryts. I enlighet med riktlinjerna i den nationella rymdstrategin 2030 ska rymdbaserade kommunikationstjänster vara tillgängliga för säkerhets- och försvarsaktörer under alla förhållanden. Dessutom finns det behov av satellitförbindelser också i olika funktioner inom kritisk infrastruktur.
 

Utvecklande teknik öppnar nya möjligheter

Den tekniska utvecklingen har under de senaste åren höjt satellitbredbandet till en helt ny nivå. I synnerhet satelliter med låg omloppsbana har revolutionerat uppfattningarna om rymdförbindelser. I Finland erbjuder till exempel Starlink på SpaceX och OneWeb på Eutelsat redan nu satellitbaserade tjänster vars anslutningshastigheter inom kort förväntas vara jämförbara med goda mobila förbindelser. Anslutningshastigheterna och kapaciteten kommer att utvecklas, eftersom till exempel den ledande aktören inom sektorn, Starlink, planerar att kraftigt öka antalet satelliter i omloppsbana inom den närmaste framtiden med hjälp av ny uppskjutningsteknik och samtidigt införa en ny generation satelliter.

Europeiska unionen har också vaknat till nya möjligheter i rymden och har startat sitt eget satellitprogram IRIS². Målet är att fram till 2030 säkerställa tillförlitliga förbindelser för européerna överallt, samtidigt som man stöder Finlands nationella beredskapsmål.

 

En annan viktig framtida utvecklingstrend är Direct-to-Device (D2D) -tekniken, där satelliten i framtiden kan kommunicera direkt med en vanlig användarterminal, såsom en smarttelefon. Detta innebär att det inte behövs någon separat parabolantenn, utan satellitförbindelsen är en inbyggd del av t.ex. 5G/6G-telefoner. D2D-tekniken lovar att ytterligare förbättra samhällets resiliens: i framtiden, i en nödsituation, skulle varje telefon kunna kommunicera med satelliten, även om det lokala mobilnätet är ur spelet.
 

Utmaningar och begränsningar

Även om satellitbredband har en enorm potential måste man också identifiera de utmaningar som det innebär. Fördröjningen har traditionellt varit en stötesten för satellitförbindelser, men fördröjningarna för satelliter med låg bana har minskat och räcker till för de flesta internettjänster.

Finlands nordliga läge innebär att inte alla nuvarande satellitkonstellationer täcker Finland optimalt. Huvuddelen av Starlink-satelliterna cirkulerar till exempel för närvarande något söderut och koncentrerar sig på breddgraderna i Centraleuropa, där antalet kunder är större, medan OneWeb-satelliterna flyger genom polerna och erbjuder bättre täckning i de nordliga regionerna.

 

Cybersäkerheten är den tredje centrala utmaningen. Satellitbaserade bredbandssystem består av många sammanlänkade komponenter – satelliter, markstationer, användarutrustning och näthanteringssystem – vilket utgör en bred anfallsyta. I praktiken börjar cyberhoten i satellitnäten och de traditionella datanäten likna varandra, särskilt som satellitsystemen i allt högre grad integreras i internets kärninfrastruktur.

Den fjärde utmaningen gäller beroendet av ett fåtal tjänsteleverantörer. För närvarande innehas de globala megakonstellationerna av några stora aktörer. Det låga antalet anbudsgivare innebär en risk för överkoncentration på marknaden. Det är därför viktigt att Finland och Europa diversifierar satellitbredbandsekosystemet.
 

Finland utnyttjar rymdtjänster i stor utsträckning

Satellitbredband håller på att bli en viktig del av Finlands digitala infrastruktur. Dess betydelse för beredskapen, samhällets resiliens och försörjningsberedskapen har redan erkänts på strategisk nivå. Visionen i den nationella rymdstrategin är att Finland före 2030 ska utnyttja rymdtjänsterna i stor utsträckning till nytta för hela samhället – med hjälp av rymdtekniken kan man göra samhället tryggare och stärka resiliensen.

Satellitförbindelser är en viktig del av denna vision. De erbjuder ett sätt att få snabb internetuppkoppling var som helst, oavsett geografiskt läge, vilket jämnar ut den digitala ojämlikheten och tryggar samhällets funktioner i störningssituationer.

Rymden är inte längre en avlägsen horisont, utan en konkret del av vardagens säkerhet och funktion i det finländska samhället.

Traficom har tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen utarbetat en utredning om utnyttjande av satellitbredbandsteknologier och -tjänster i beredskap, som kan läsas här.