Som rymdingenjör vid Europeiska rymdorganisationen

Paavo Heiskanen arbetar vid Europeiska rymdorganisationens (ESA) teknologicentrum European Space Research and Technology Centre (ESTEC) i Noordwijk i Nederländerna.
 

Hur är det att arbeta i ESA? Vad hör till ditt nuvarande arbete?

För närvarande är jag enhetschef vid teknologidirektoratets kvalitetsavdelning. Jag leder ett team på cirka 20 personer som har till uppgift att säkerställa strålningssäkringen i fråga om elektronikkomponenter samt ett analyslaboratorium för elektronikkomponenter.

ESA är en mycket intressant och mångkulturell arbetsplats. På så få ställen är det möjligt att dagligen ha kontakt med toppexperter inom så många olika branscher. Vårt laboratorium är också mycket väl utrustat, vilket gör det möjligt att göra analyser av hög kvalitet. ESA är naturligtvis också ett ämbetsverk som ställer upp egna administrativa ramvillkor för arbetet. Detta ökar byråkratin, men det är värt det att upprätthålla oberoende och jämlikhet.
 

Behövs det nederländska i ESTEC? Finns det skillnader i arbetskulturen där jämfört med finländare?

ESA:s officiella språk är engelska och franska. Man behöver inte kunna nederländska i ESTEC. Kunskaper i nederländska skulle visserligen vara till hjälp i det dagliga livet, men i Nederländerna klarar man sig på engelska nästan överallt. Detta fördröjer i själva verket språkinlärningen, eftersom de, på samma sätt som i Finland, ofta svarar på engelska om du försöker tala nederländska.

Kunskaper i franska är däremot en absolut fördel. Frankrike är fortfarande majoritetsspråket i de europeiska samarbetsprojekten och om man vill öka sina möjligheter att avancera i karriären har man stor nytta av kunskaper i franska.

Berätta om dina tidigare jobb och arbetsuppgifter

Efter examen arbetade jag i sju år inom elektronikindustrin vid VTI Technologies (numera Murata Electronics Finland) i kvalitetsuppgifter. Därefter övergick jag till fyra års anställning hos ESA, där jag bland annat arbetade som elektronikkomponentingenjör. Vi återvände till Finland, där jag i två år var ledare för kvalitetssäkringsteamet för rymdsegmentet vid ICEYE och i cirka ett och ett halvt år vid Business Finlands EU-enhet. Sedan var det dags att återgå till ESA:s arbete och jag tillträdde min andra tjänst vid ESA i slutet av 2023.

Vad fick dig att intressera dig för rymden?

Jag har varit intresserad av rymdteknologi sen jag var liten. Jag minns hur jag på 80–90-talet tittade på inspelade rymdserier gång på gång. Pioneer, Voyager och rymdfärjan är teknik som jag också ville göra.

Vad tycker du är en bra bakgrundsutbildning för rymdbranschen? Vad är din egen utbildning?

När det gäller rymden skulle jag rent allmänt säga, med beaktande av en före detta NASA-direktör: rymden är bara en plats. Rymden är en verksamhetsmiljö där vetenskap och affärsverksamhet bedrivs. Inom rymdsektorn behövs alla sådana faktorer som i projekt ovan jord. Ingenjörer, projektchefer, jurister, ekonomister, informatörer och många andra kompetensområden behövs inom olika områden. Själv är jag magister i rymdteknik från programmet Erasmus Mundus SpaceMaster, mina examina är från tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet. Dessutom gör jag på deltid en doktorsavhandling om kvalitetsledning inom rymdindustrin.

Hur syns ESA:s arbete konkret i Finlands rymdverksamhet eller i medborgarnas vardag?

Varje finländare drar nytta av den teknik som ESA utvecklat varje dag. Exakt satellitpositionering och tidssignal, väderprognoser, kommunikationssatelliter och många andra applikationer är så vardagliga att man inte längre ens märker dem. ESA stöder också den tekniska utvecklingen i alla medlemsstater. I Finland finns det många företag som genomför ESA-projekt. ESA stöder också startup-företag i samarbete med Business Finland i sin egen företagsinkubator.

Hur skulle du motivera folk att söka sig till rymdindustrin?

Rymdteknik och rymdforskning är i viss mån förknippade med missförstånd, och jag skulle till och med vilja säga mystik. Branschen upplevs som mycket svår och dess roll i Finland har historiskt sett varit rätt liten. Det är dock fråga om en industri precis som andra. I Finland kan man tillverka pappersmaskiner eller havsgående fartyg av världsklass; de är dyrare och mer komplicerade än största delen av rymdprojekten.

Det är naturligtvis sant att det finns mycket specialkunnande inom rymdsektorn som kräver beslutsamhet och långsiktighet. Jag skulle vilja säga att om du är intresserad av rymdbranschen lönar det sig att bekanta sig med den redan när man studerar eller efter studierna. För mig rymdsektorn ”öppnades” först efter sju års industriell aktivitet.

Hur kan man söka jobb på ESTEC? Är ansökningsprocessen svår? Hur lätt kan en make få arbete i Nederländerna?

I ESTEC finns flera olika möjliga uppgifter. De nyutexaminerade har ett eget program Young Graduate Trainee. Dessutom finns det olika tidsbestämda forskardoktorstjänster och nationellt placerade forskartjänster. Det är i huvudsak ganska svårt att få tillgång till ESA:s tjänster och deras antal beror på medlemslandets finansieringsandel i ESA:s budget. Dessutom strävar ESA efter en jämn könsfördelning, vilket för närvarande innebär att det är lättare för icke-män att få arbete inom ESA. 

VaUtöver egentliga tjänster är det möjligt att få arbete hos ESA som utomstående entreprenör. ESA köper vissa tjänster av personalföretag vars anställda är placerade i ESA:s projekt. ESA är dock i allmänhet inte den första arbetsplatsen; flera sökande har erfarenhet av industri före den egentliga arbetsplatsen inom ESA.

Sysselsättningen av makar är en utmaning i många internationella organisationer. Samma sak gäller för ESTEC. Nederländerna är lyckligtvis ett mycket internationellt land där det är möjligt att arbeta på engelska i flera stora företag. I regionen finns också andra internationella organisationer som kan vara en väg till sysselsättning.

Hur ofta besöker du själv Finland?

Efter coronapandemin blev ESA:s regler om distansarbete mycket mer flexibla. För närvarande arbetar jag cirka två tredjedelar av tiden i Nederländerna och en tredjedel i Finland. Jag är alltså i Finland varje månad.

Vilka är de viktigaste lärdomarna av din karriär hittills?

Det jag alltid berättar för studenterna är: ”Rocket science is easy, political science is hard”. För att lyckas i internationella rymdprojekt räcker det inte med enbart tekniskt kunnande. Så kallade mjuka färdigheter, möten med människor, empati och förståelse för andras motiv är särskilt viktiga.

Vilka mål eller planer har du för att fortsätta din karriär?

Hittills är jag mycket nöjd med mitt nuvarande uppdrag. Inom ESA pågår ett förändringsprogram genom vilket organisationsstrukturen och verksamhetssätten ändras så att de motsvarar dagens utmaningar. Jag ser fram emot vilka nya uppgifter detta kan möjliggöra.

Berätta något särskilt evenemang/minne med anknytning till ditt arbete

Två dagar i rad hade jag två uppträdanden på distans, där jag presenterade mina synpunkter på rymdteknik. Den första var på den japanska konferensen ESA-NASA-JAXA (Japans rymdorganisation), där jag talade med några hundra experter om hur den så kallade nya rymdindustrin fungerar jämfört med traditionella rymdprojekt. Den andra var ett uppträdande för min väns barns skolklass (tredje klass), där eleverna hade förberett mycket svåra frågor. Det var mycket svårare att förbereda sig för det andra uppträdandet och spänningen var mycket större.

Foto: ESA