Den finländske professorn Jarkko Koskinen valdes till ordförande för ESA:s programkommitté för fjärranalys.
Jarkko Koskinen, direktör för Lantmäteriverkets geodatacentral, utnämndes idag till ordförande för Europeiska rymdorganisationens (ESA) programkommitté för jordobservation (PB-EO). Totalt finns det sex programkommittéer inom ESA, som fokuserar på respektive centrala ämnen för rymdorganisationen. I en intervju kommer Koskinen att diskutera de största utmaningarna under sin pågående mandatperiod och den samhälleliga betydelsen av fjärranalys.
Grattis, du har just utsetts till ordförande för Europeiska rymdorganisationens (ESA) Programkommitté för jordobservation, PB-EO. Hur känner du inför att tillträda ordförandeposten?
Jarkko Koskinen: Programmet är väl bekant för mig, eftersom jag har representerat Finland i dess programkommitté sedan 2001. Jag började som ESA-delegat när jag var på Business Finland's rymdavdelning. Efter det blev jag professor vid Meteorologiska institutet och sedan överdirektör vid Lantmäteriverkets Geodatacentralen FGI. Jag leder nu en forskningsinrättning med 200 anställda, och det ekosystem jag leder är mitt i en kraftig tillväxt. Att bli ordförande är en stor ära och stärker Finlands marknadsposition. Ökad arbetsbelastning kommer att lätta med hjälp av det stöd som ESA erbjuder.
I vilket sammanhang tillträder du ordförandeposten och vilka utmaningar ser du fram emot under din mandatperiod?
De största utmaningarna handlar om att få tillgång till rymden: Flera av ESA:s satelliter väntar på att skickas upp i omloppsbana, men EU:s egna uppskjutningstjänster är för närvarande inte tillgängliga, och alternativa lösningar utforskas. Säkerställandet av programmens kontinuitet och snabb uppskjutning av satelliter är viktigt för att bevara systemens funktionsduglighet.
Vilka mål har du som ordförande för PB-EO?
Först och främst är säkerställandet av kontinuiteten i satellittjänsterna högsta prioritet. Till exempel kan vi inte tumma på EU:s väderservice, eftersom avbrott i den skulle kosta hundratals miljarder euro. Jag är också fast besluten att hålla fast vid Finlands opartiskhet i frågan om uppskjutningar, vilket ger oss möjlighet att utveckla en lösning som passar alla medlemsländer.
Vilka uppdrag kommer att vara aktuella under din ordförandeperiod?
Under de kommande åren kommer bland annat ESA:s och NASA:s gravitationsuppdrag MAGIC att vara aktuellt. MAGIC-missionen kommer att kartlägga förändringar i den globala tyngdkraften, rörelserna i havsströmmarna samt smältningen av glaciärer och den därav följande landhöjningen. Utöver det kommer expansionen av Copernicus-programmet, som utvecklar nästa generations operativa observationslösningar, att hålla oss upptagna, liksom ESA:s vetenskapsprogram för fjärranalys FutureEO.
Hur skulle du sammanfatta den samhälleliga betydelsen av fjärranalysverksamheten?
Fjärranalysens främsta tillämpning är förbättrade väderservice: Innan satellitbaserade väderservicealternativ fanns kunde vi bara göra väderprognoser för tre dagar framåt, och deras träffsäkerhet var något över 50%. Genom att kombinera satellitmätningar med väder- och klimatmodeller kan vi nu göra mycket mer exakta och långsiktiga prognoser. Det gör det också möjligt att förutsäga extrema väderhändelser, vilket i sin tur möjliggör beredskap. Till exempel kan vi förbereda oss för och följa tornados som drabbar Nordamerikas område. Detta minimerar både de mänskliga och ekonomiska skadorna - vi talar om summor på miljarder euro.
ESA:s "Earth Observation Strategy" riktar in sig på att effektivisera politiska och ekonomiska beslut med hjälp av observationsdata. Vad innebär detta?
Ett aktuellt exempel är klimatpolitiken: De flesta övervakningsåtgärder av klimatförändringarna baseras på satellitdata - till exempel grundar FNs klimatpanel (IPCC) sina slutsatser på markobservationer och alltmer på fjärranalysdata. Satellitövervakning används också för att övervaka biodiversitet, jord- och skogsbruk samt transport- och säkerhetsapplikationer.
Används observationsdata tillräckligt i den finska beslutsfattandeprocessen?
I Finland är läget gott; observationsdata utnyttjas ganska effektivt inom många samhällssektorer. Även mottagningskapaciteterna och distributionsystemen för observationsdata fungerar bra.
Hur positionerar sig Finland på europeisk nivå?
Finland har använt fjärranalysdata i sitt beslutsfattande i många år och Finland kan med rätta betraktas som en föregångare i användningen av satellitdata. En av de första operativa fjärranalysapplikationerna var kartläggningen av havsis och användningen av satellitbilder som stöd för isbrytare. I början var nästan all verksamhet inom offentlig sektor, men under de senaste åren har den privata sektorns andel ökat betydligt - tillväxten inom rymdsektorn har skapat en globalt unik ekosystem i Finland, där exempelvis ICEYE och Kuva Space har etablerat sig som internationellt erkända aktörer.
De samhälleliga fördelarna med observationsteknologi är betydande – medför teknologin också risker?
Fjärranalys är en så kallad dual-use-teknologi – förutom civil användning kan satellitdata även användas för militära ändamål. Export av fjärranalysdata är föremål för exportkontroll och riskerna bedöms fallvis. Utöver detta har en förordning om gränsvärden för fjärranalys som trädde i kraft i somras sannolikt lett till att fjärranalysverksamhet nu omfattas av lagstiftningen i större utsträckning.
Vad är framtiden för observationsverksamheten i Europa?
För några år sedan träffade jag Googles VD, som sa att geodata och exakt positionering är bränslet för digitalisering. Han förutsade också att Googles geodata-tjänster inom några år skulle överskrida betydelsen av söktjänster. Detta visar på fjärranalysens växande betydelse – jag tror att geodata-tekniken kommer att blomstra ännu mer i framtiden, särskilt med tanke på dess omistliga samhälleliga värde.
