Rymden beaktas allt mer i säkerhets- och försvarspolitiken

Rymden som verksamhetsmiljö blir allt viktigare för försvaret. Dess betydelse för de väpnade styrkorna har ökat snabbare än vi kunnat förutse. Detta beror till stor del på den explosionsartade ökningen av rymdverksamheten. Vi kan dock inte underskatta rymdmaktens växande ställning i den omformade geopolitiken och i den tilltagande stormaktstävlingen.

Rymdens ”spelknappar” har under de senaste åren stärkts på stormakternas spelbord och överföringen av dem har stor betydelse för maktpolitiken. Vi står helt klart inför ett nytt tillfälle när vi bedömer rymdens betydelse för mänskligheten. Den växer i rask takt och samtidigt ökar också dess betydelse inom säkerhets- och försvarsområdet. Nato definierar rymden som ett dynamiskt och snabbt växande område som är en viktig del av alliansens avskräckning och försvar. Allt fler stater har utarbetat eller håller på att utarbeta en rymdstrategi för försvaret.

I denna artikel lyfter jag fram några tankar och synpunkter om rymdens militära betydelse och rymdpolitiken ur försvarssynvinkel. De framförda synpunkterna är författarens egna och baserar sig inte på Finlands officiella ståndpunkter.

Rymdkrig eller rymdförsvar

Rymdförsvaret, vad innebär det egentligen och hur har man kommit till den nuvarande situationen? Vi talar till och med om ett rymdkrig. Folk frågar mig ofta vad det är. Rymden är ju på ett fundamentalt sätt fri från all militär verksamhet. Den allmänt omnämnda rymdkonventionen från 1967, som ingicks inom ramen för FN (Outer Space Treaty) är det viktigaste av alla rymdöverenskommelser. Över 100 stater, inklusive Finland, har anslutit sig till konventionen. Den betonar den fria användningen av rymden för fredliga ändamål för alla. Detta och några andra fördrag förklarar bland annat andra himlakroppar fria från militärbaser och förbjuder att massförstörelsevapen förs ut i rymden eller till andra himlakroppar. I övrigt är användningen för säkerhets- och försvarsändamål rätt fri.

Användningen av rymden är förknippad med få regler. Flera länder utvecklar förmåga att utföra fientliga handlingar i rymden eller störa systemens funktion på många sätt. Är användningen av dessa system ett rymdkrig? Hur är det med militär användning av rymden? Begreppen rymdförsvar, rymdkrig och militär användning av rymden behöver förtydligas.

Rymden har länge tjänat de väpnade styrkornas verksamhet. Man kan faktiskt med rätta säga att rymdverksamheten i huvudsak var militär under kalla kriget. Största delen av de satelliter som avfyrades varje år var militära satelliter. Rymdens betydelse för det civila samhället började accentueras först på 1990-talet. Det amerikanska GPS-systemet (Global Positioning System) utvecklades ursprungligen för militärt bruk på 1970-talet. Systemet, som har sitt ursprung i behovet av att lokalisera ubåtar, har utvidgats till att bli världens ledande satellitnavigeringstjänst, som vi använder dagligen med hjälp av många tillämpningar och apparater. GPS, som är tillgänglig för alla, är för närvarande den mest använda positioneringstjänsten i världen. Vapensystemen utnyttjar systemets skyddade signal.

Enbart positionering har blivit en lång väg till nuet. Nu har rymden utnyttjats för att betjäna samhället och de väpnade styrkorna i stor utsträckning. Samtidigt uppkommer i dag allt oftare tjänster som tidigare byggts upp endast med statliga resurser av företag. Det finns många sådana och marknaden växer snabbt. Visserligen har de flesta av de tjänster som försvarsmakten använder skräddarsytts så att de motsvarar beställarens krav, men i synnerhet den civila användningen av rymdtjänster ökar marknaden och påskyndar den tekniska utvecklingen.

De rymdtjänster som försvarsmakten använder kan grovt taget indelas i följande delområden: satellitkommunikation, spaning, övervakning, tidsdata, positionering och tidig varning. Att rymden blir en militär verksamhetsmiljö (Space Domain) beror på det faktum att verksamheten där har stor betydelse för att de egna och motståndarnas insatser ska lyckas. Det är bra att vara medveten om att rymdmiljön inte bara avser satelliter på omloppsbanor. Det är fråga om en helhet som omfattar åtminstone följande funktioner: satelliter på omloppsbanor (rymdsegment), dataöverföring mellan jorden och satellit (dataöverföringssegment), markbaserade dataöverföringsarrangemang (marksegment), uppskjutningssystem samt lednings- och lägesbildssystem. Vi kan konstatera att rymdverksamheten inte bara sker i rymden.

Att trygga sina egna förmågor och påverka motståndarens handlingsfrihet är viktigt för att kriget ska lyckas. Med rymdförsvar avses enligt den rådande västerländska uppfattningen åtgärder för att skydda och försvara rymdinfrastrukturen och dess verksamhet. Nästan alla stater avstår från att förklara attackerade rymdoperationer som ett sätt att försvara rymdinfrastrukturen. Å andra sidan planerar också västländerna attackerade rymdoperationer till stöd för sina egna militära operationer. Detta är delvis en motsägelse. 

Utöver de nämnda rymdtjänsterna lyfter jag i detta sammanhang fram en funktion som stöder all rymdverksamhet. Rymdlägesbilden utgör grunden för rymdförsvaret och är en förutsättning för ledning av egna rymdoperationer. Den rymdlägesbild som försvarsmakten använder innehåller uppgifter om egna satelliter och motståndarens satelliter inklusive deras användningsändamål och förmågor samt uppgifter om faktorer som påverkar deras verksamhet, såsom rymdväder. 

Uppgifterna i rymdlägesbilden utnyttjas för många olika ändamål, till exempel för att skydda motståndaren mot satellitbaserad underrättelseinhämtning. Rymdlägesbilden är strategisk förmåga och en del av avskräckningen. Förmågan att se och följa vad som händer i rymden är av avgörande betydelse. Styrkandet av händelserna, lägesbedömningen, det politiska beslutsfattandet och motåtgärderna försvåras eller är omöjliga att genomföra utan en lägesbild.

Kriget i Ukraina har kallats det första rymdkriget. Också Gulfkriget har titulerats på detta sätt. Den största skillnaden har att göra med användningen av kommersiella tjänster som krigsredskap. I kriget i Ukraina har kommersiella rymdtjänster använts i stor utsträckning. Dessa har haft stor betydelse för insatserna och vapensystemens funktion i kriget. Rymdtjänsterna har också störts i stor utsträckning. Vi har ännu inte bevittnat den kinesiska förstörelsen av satelliter.

Det har också uppstått svåra frågor om tolkningen av krigets rättsregler. Är ett civilföretags satellittjänst som producerar information för vapensystemet ett objekt som har rätt att använda vapenmakt? Många rymdtjänster har dubbel användning. Störningar i dessa system påverkar också det civila samhällets funktion. Störande av GPS-signalen är ett exempel på metoder för ett rymdkrig. Tjänstens dubbla användningsområden har lett till störningar också inom flygtrafiken och sjöfarten utanför krigsåtgärderna. Svåra frågor slutar inte här. Samma satellit kan ha både civil och militär utrustning. Får man göra detta och vad är satellitens status i kriget?

Förmågor som kan försvaga fiendens prestationsförmåga utvecklas kontinuerligt. Merparten av dessa kombineras av målet att förstöra fiendens satellit eller störa dess funktion. Åtgärderna kan riktas mot själva satelliten eller någon annan del av systemet, såsom datakommunikation eller användning av data. Rymdkrigföring omfattar åtminstone följande åtgärder: störning av satellit med laser eller andra medel för elektronisk krigföring, förstöring av satellit med en missil som avfyras från mark eller fartyg, kapning eller förstöring av satellit i omloppsbana genom kollision med en annan satellit.

Möjligheten att använda kärnvapen i omloppsbana är inte utesluten. Att föra in kärnladdningar i omloppsbana och cyberattacker i den globala positions- och tidstjänsten är exempel som olika länders väpnade styrkor eller andra fientliga aktörer kan genomföra. Dessa åtgärder skulle i värsta fall få katastrofala konsekvenser för alla samhällssektorer. Lyckligtvis är avskräckningen för att genomföra så omfattande operationer mycket hög. Konsekvensernas omfattning och eventuella oåterkalleliga konsekvenser hindrar också angriparen från att agera. Det finns en risk för att användningen av rymden förhindras helt och hållet. Rymden är en global miljö. De åtgärder som vidtas där kan ha omfattande konsekvenser. På grund av allt detta utgör den tilltagande rymdtävlingen en verklig hotbild för säkerheten i rymden och för människorna på jorden.

I ljuset av de synpunkter som jag framfört ovan kan den militära användningen av rymden inte direkt förklaras med termerna rymdförsvar eller rymdkrig. Militär användning innebär att rymden, närmast den information som satelliterna producerar, utnyttjas för militära ändamål. Rymdförsvaret är åtgärder för att skydda och försvara denna förmåga. Rymdkrig är aktiva åtgärder som vidtas för att försvaga eller begränsa motståndarens funktionsförmåga i fråga om rymdförmågan.

Rymdpolitik 

Natos rymdstrategi (Nato Overarching Space Policy) godkändes 2019. Samtidigt lyftes rymden fram som en ny operativ verksamhetsmiljö. Vid toppmötet 2021 meddelade Nato att fientliga handlingar som utförs i rymden, från jorden till rymden eller från rymden till jorden kan leda till kollektiva försvarsinsatser enligt artikel 5. Nato utvecklar rymdrelaterade förmågor i huvudsak med hjälp av medlemsländernas nationella förmågor. 

Rymdrelaterade förmågor är en del av alliansens kollektiva försvar och avskräckning. Rymden är en global och strategisk verksamhetsmiljö, Natos femte operativa verksamhetsmiljö och scenen för stormakternas maktkamp. Vi måste arbeta för ett trovärdigt försvar. Diskussionen om rymdens betydelse och roll när det gäller att skapa avskräckning måste fortsätta. Nato ska vara en trovärdig och kompetent aktör och vid behov kunna visa militär styrka i alla verksamhetsmiljöer.

EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar godkändes i fjol. Unionen ska sträva efter att stärka resiliensen, hotmedvetenheten och lägesmedvetenheten i fråga om dess egna rymdtjänster och medlemsländernas rymdförmågor och främja samarbetet till exempel med Nato. Säkerhets- och försvarsbehoven beaktas vid utvecklandet av EU:s rymdprogram. Kapaciteter byggs upp till exempel med hjälp av pilotprojekt och försvarsfonden.

Den franska regeringens rapport om den nationella säkerheten och försvaret, som publicerades 2017, lyfte fram en viktig omständighet. Rymden är inte bara en växande miljö. Det är också en skådeplats för motsättningar mellan stormakterna. Framtida konflikter sträcker sig till rymden och kan mycket väl komma från rymden. Kina har förklarat att landet strävar efter att bli världens ledande rymdstat. Kina och Ryssland har båda testat ett antal instrument för kapning eller förstöring av satelliter. Förenta staternas väpnade styrkor har förklarat att det nu är viktigare än någonsin att utveckla rymdkapaciteten. Utöver de nämnda länderna har åtminstone Indien, Iran och Nordkorea ett betydande rymdprogram. Vi kan med rätta konstatera att rymdtävlingen åter är i kraft.

Risken för konflikter i rymden är inte begränsad till stormakterna i rymden. Potentialen för rymdterrorism måste beaktas. Den kapade satelliten är ett farligt vapen. Styrningen av satelliterna är informationsteknik och därmed utsatt för missbruk. Terroristernas möjligheter att förvärva kompetens och få tillgång till avancerad teknik har ökat hela tiden.

Tankar om säkerhets- och försvarets rymdpolitik

Syftet med strategin är att placera aktören i förhållande till andra aktörer och omvärlden, sätta gränser för verksamheten och ange riktningen för utvecklingsåtgärderna. Strategin förklarar målet och anger metoder för det för att komma ut. Säkerhets- och försvarets rymdstrategi ska öka förståelsen för rymdens inverkan på säkerheten för samhällets kritiska funktioner och på det militära försvaret. Med hjälp av den ska man förstå vad militär användning av rymden, rymdförsvar och rymdkrigföring innebär. Vidare ska det i strategin anges vad eskalering i rymden kan innebära och med vilka medel man förbereder sig på detta.

Utvecklingen av rymdkapaciteten förutsätter ett nära samarbete med forskningsinstituten och industrin. Tekniken utvecklas snabbt och affärsverksamheten medför höga risker. Det är bara ett fåtal länder som har den högsta tekniken. I rymdprojekt måste man ofta agera på ett sätt som avviker från traditionen. Partnerskap och internationellt samarbete betonas.

Rymdstrategin för säkerhet och försvar ska ta ställning till åtminstone följande frågor:

• Rymdens betydelse och konsekvenser för försvaret och samhällets säkerhet,
• rymdkraftens betydelse för försvarssystemet,
• lösning för kompetensutveckling,
• målen för samarbetet när det gäller industri- och forskningssamarbete,
• samarbete med andra myndigheter.

Flera länder har publicerat eller håller på att bereda en rymdstrategi för säkerhet och försvar. Finland hör åtminstone inte ännu till dessa länder. Däremot pågår arbetet med att uppdatera den nationella rymdstrategin. Säkerhets- och försvarsaspekten är med i detta arbete. I Finland nämndes rymdförsvaret för första gången i statsrådets försvarsredogörelse 2021. Den försvarsredogörelse som nu bereds kommer sannolikt att beaktas till de viktigaste delarna av rymden ur försvarssynvinkel. De strategidokument som jag nämnde behandlar rymdens säkerhets- och försvarsfrågor endast i begränsad utsträckning och som en del av den övriga helheten. Jag anser att det i Finland är nödvändigt att göra en bedömning av behovet av att utarbeta en rymdstrategi för säkerhet och försvar så snart som möjligt.

Skribenten arbetar vid försvarsministeriet i uppgiften som biträdande säkerhetsdirektör för försvarsförvaltningen 

Läs också kolumnen: Juuso Liekkilä, som arbetar vid Flygvapnet/Flygstaben har synpunkter om rymdaffärsverksamhetens växande betydelse i krigföring.