Rymdens betydelse för geodataområdet diskuterades ingående på årets GeoForum Summit
GeoForum Summit, som för andra gången hölls i Dipoli i Esbo, erbjöd en bred översikt över utvecklingen inom den finländska rymdsektorn och dess inverkan ur ett geodataperspektiv.
Summiten inleddes med en genomgång av nuläget och tidigare utveckling inom rymdsektorn. Först presenterade professor Jaan Praks från Aalto-universitetet utvecklingen av finländska satelliter, följt av Anu-Maija Sundström, äldre forskare vid Meteorologiska institutet, som belyste satelliternas betydelse för klimat- och miljöforskning.
Under tvådagarsevenemanget fick man också översikter över användningen av fjärranalys för att identifiera skogarnas biologiska mångfald, synpunkter på Europeiska rymdorganisationens program för uppstartsstöd och innovationsstöd samt som sista presentation av evenemanget ESA Commercial Gateways översikt över de program som för närvarande stöder rymdsektorn och som pågår i Europa i över tio fall, från stöd till pilotförsök med nya idéer till utveckling av tankstationer i omloppsbana.
Rymdteknikens växande roll i övervakning av städer och miljö
Sammanfattningsvis framkom det att särskilt fjärranalys och satellitpositionering har fått en allt större roll inom geodataområdet under de senaste två decennierna, och särskilt under 2020-talet har användningen ökat inom nya sektorer.
Satellitpositionering används brett – från vattenforskning till skogskartering och i stor utsträckning i mätningar av den byggda miljön som utförs av städer och kommuner.
Fjärranalysdata har blivit en viktig del av miljöövervakningen och uppföljningen av dagliga förändringar. I vissa fall har AI-baserade övervakningslösningar utvecklats utifrån fjärranalysdata, till exempel för den EU-förpliktigade övervakningen av åkerskiften som Livsmedelsverket ansvarar för.
Utvecklingsbehov kvarstår inom rymdsektorn
Under Summitens andra dag låg fokus mer på nya initiativ och pågående eller nyligen startade utvecklingsprojekt. Det blev tydligt att särskilt säkerhet, klimatförändringar och restaurering av ekosystem inom EU är teman som kräver mer forskning och nya kommersiella lösningar under de kommande åren.
På EU-nivå ökar även målen kopplade till datarymder – ovanpå den befintliga INSPIRE-direktivet – trycket på bredare miljöövervakning. Det finns inte färdiga mätmetoder för allt, vilket utgör en utmaning men å andra sidan möjliggör utvecklandet av nya innovationer och försök med ny teknik.
Ur ett miljö- och klimatperspektiv har ESA:s nya forskningssatelliter BIOMASS och EarthCare under det senaste året möjliggjort nya typer av observationer av atmosfären och tropiska skogsområden.
Under den andra dagen fick deltagarna också en bredare inblick i rymdsektorns framtida utveckling. Professor Heidi Kuusniemi från Tammerfors universitet presenterade det nystartade SPACECONOMY-projektet, följt av en snabb översikt över ESA Phi-Lab Finlands första innovationsprojekt som startar i november.
Sammanfattningsvis lämnade rymdtemat ett positivt intryck. Även om många utmaningar återstår har utvecklingen av rymdteknik i hög grad förnyat geodataområdet.
Samtidigt behövs fortfarande traditionella mätmetoder – särskilt för utsättning i terrängen, där det ännu inte finns sätt att utföra detta från rymden, förutom satellitmätningar som främst fungerar utomhus.
Hur man integrerar positionering inomhus och i den byggda miljön är fortfarande en av de största utmaningarna inom geodata. Det finns alltså fortfarande mycket att göra och utveckla – och mer om dessa ämnen kommer säkert att diskuteras på Winter Satellite Workshop i januari.
