Rymdvädertjänster underlättar vardagen – exempel från Finland och Norge
Medlemsstaterna i Europeiska rymdorganisationen (ESA) har beslutat att samarbeta för att stärka den europeiska rymdsektorn och se till att den fortsätter att betjäna Europas medborgare. Uppnåendet av dessa mål samordnas inom ramen för ESA:s Accelerators-program (ESA Accelerators and Inspirators).
Skyddet av rymdegendom är ett av acceleratorernas tre huvudteman. Den tar upp de faror som rymdbaserade konstruktioner kan utsättas för till följd av det ständigt ökande rymdskrotet och de rymdstormar som orsakas av solen. Dessutom identifieras de ökande behoven av effektiv hantering av rymdtrafiken på de mest trafikerade satellitbanorna.
I slutrapporten från projektet Arctic Space Weather Demonstrator presenteras resultaten av en pilotstudie om rymdvädret och dess övervakningstjänster som Finland och Norge har genomfört som en del av ESA:s program för acceleratorer. Båda länderna ligger på breddgrader där väderfenomen i rymden är vanliga. Aktörerna inom handel och säkerhet kan förväntas ha nyttiga synpunkter på konsekvenserna i rymden för kritiska lösningar som underlättar vardagen.
Att användarna engagerar sig fullt ut i utvecklingen av de europeiska rymdvädertjänsterna är en väsentlig förutsättning för att de ska kunna tas i bruk på ett framgångsrikt sätt. Det allmänna målet har varit att få aktörer inom alla relevanta samhällssektorer att bekanta sig med det nätverk av föroperativa rymdvädertjänster (Space Weather Service Network, SWESNET) som utvecklats som ett multinationellt samarbete inom ramen för ESA:s rymdsäkerhetsprogram.
Rapporten innehåller konkreta exempel på hur arktiska aktörer har upptäckt vissa avvikelser i sina produkter eller tjänster till följd av variationer i rymdvädret. Dessutom behandlas beredskapen inför rymdväderrisker och hur rymdvädertjänsterna kan stödja nya affärsidéer. Användarnas engagemang i projektenkäten har säkerställts genom att intervjua aktörer som producerar tjänster inom rymdvädrets influensområde. Sådana aktörer är till exempel nationella myndigheter som möjliggör exakt positionering med rymdbaserade navigationssystem, företag som tillhandahåller tillämpningar som baserar sig på exakt positionering, satellit- och elnätoperatörer samt företag som stöder flyg- och norrskensturism.
I enlighet med fördraget ska ESA främja samarbetet mellan sina medlemsstater inom rymdforskning och rymdteknik endast för fredliga ändamål. Därför har också SWESNET-tjänsterna utvecklats för civilt bruk. Både civila och militära aktörer erkänner dock gemensamma synergieffekter vid upprätthållandet av vissa viktiga rymdväderobservationer och förespråkar därför dubbel användning av dessa förmågor. Med beaktande av denna bakgrund innehåller rapporten också Norges och Finlands militära styrkors allmänna ställningstaganden om rymdvädertjänsternas betydelse i deras verksamhet.
De partner som deltog i projektenkäten verkade känna till rymdväderfenomenet och dess konsekvenser för sina tjänster. Intervjuerna visade dock att SWESNET ännu inte har etablerat sig som den primära informationskällan om fluktuationer i rymdväder. Stöd för rymdvädrets konsekvensbedömning söks vanligen hos nationella forskningsinstitut som analyserar rymdväderhändelser utifrån sina egna observationer och modeller och externa fritt tillgängliga informationskällor. Det är dock värt att notera att ESA aktivt ökar medvetenheten om SWESNET:s egenskaper genom handböcker, utbildningsprogram och särskilda utbildningskurser som gradvis underlättar direkt insamling av tjänster utan extra mellanhänder.
Av användarresponsen från rapporten framgick att största delen av användarna uppskattar att det är lätt att få information. Den föreslagna informationen ska vara lättillgänglig och tillgänglig genast när webbsidan öppnas. Exempelvis slutanvändarna av exakta positioneringstjänster har i typiska fall endast mycket ytlig information om rymdvädrets konsekvenser och deras möjligheter att få information nästan i realtid är begränsade. I den bästa lösningen med avseende på fältmätningar och byggnadsarbeten är rymdväderinformationen sömlöst kopplad till de applikationer som används. Det är uppenbart att sådana förbättringar inte kan göras enbart inom ramen för SWESNET, eftersom det behövs samarbete med kommersiella tjänsteleverantörer. I de fall där skräddarsydda tjänster utförs utanför SWESNET kommer det centrala nätverket dock att fortsätta att spela en avgörande roll som tillhandahållare av certifierad indata för att generera skräddarsydda produkter.
Den arktiska rymdväderutredningen med exempel från Finland och Norge kan ses som ett pilotprojekt för ett större europeiskt projekt som syftar till att öka medvetenheten om rymdvädret och de risker som är förenade med det och på så sätt göra dessa teman mer synliga som ett centralt element i skyddet av rymdegendom i enlighet med målen för ESA:s Accelerators-program. Det är viktigt att informera de centraleuropeiska myndigheterna och aktörerna på mellannivå om riskerna i rymden, eftersom stormarna på deras breddgrader är sällsynta men intensiva.
Kirsti Kauristie
Forskare
Meteorologiska institutet
