Skyddet av Östersjön från rymden: Satellitbaserad uppföljning av vattendrag involverar också medborgarna
Östersjödagen, som lanserades av John Nurminen Stiftelsen, firades för fjärde gången den 31 oktober 2023. Också rymdverksamheten har samband med skyddet av Östersjön: Jenni Attila, ledande forskare vid Finlands miljöcentral (SYKE), berättar om satellitobservationernas roll för havsskyddet och medborgarnas möjligheter att delta.
Vilken betydelse har satellitbaserad övervakning för att främja målen för skyddet av Östersjön?
Jenni Attila: Fördelen med satellitobservationer är att man från stora områden får täckande och aktuell information som det är enkelt att kombinera med andra observationer. Kunskapsbasen är mycket unik, och vi kan inte från någon annan observationskälla få observationer av varje vik, flodmynning och vidsträckta havsområden vid Finlands kust. Vi kan kombinera dem med andra observationer och på så sätt skapa långsiktiga bedömningar av Östersjöns tillstånd och förändringar i det.
Hur genomförs den satellitbaserade övervakningen av Östersjön i Finland?
Satellitobservationer utnyttjas i Östersjöområdet bland annat för att övervakna algmängden, påverkansområdena för vattendragen vid kusten, näringsämnena, mörkfärjning av vattnet och för att följa vattentemperaturen vid Finlands miljöcentral. Alla dessa observationer hänför sig till att vi bedömer Östersjöns nuläge och människornas inverkan på det. Eutrofieringen är en central fråga för oss, och den har också samband med klimatförändringens inverkan på Östersjön och bland annat kustarternas livskraft. Vi samlar in material för att bedöma förändringarna under de kommande åren och jämför också nuläget med observationer som gjorts under tidigare år. Utöver SYKE följer till exempel Meteorologiska institutet med satellitobservationer bl.a. isläget och vågorna.
På vilka nivåer delas observationsdata ut?
Vi delar öppet ut observationsuppgifter via Finlands miljöcentrals satellitobservationstjänst Tarkka +, i veckovisa blåalgerapporter. Observationerna följs också upp av media och medborgare. Dessutom arbetar vi för experterna med mer detaljerad information som utnyttjas i de lägesbedömningar som direktiven förpliktar till. Sådana är bland annat ramdirektivet om vatten och HELCOM:s bedömning av Östersjöns holistiska tillstånd (HOLAS III). För detta behov samlar vi in uppgifter huvudsakligen som statistikuppgifter, som beräknas utifrån satellitobservationer med automatisk dataproduktion.
Har Finland i samband med den satellitbaserade Östersjöövervakningen deltagit i Europeiska rymdorganisationens eller EU:s projekt?
Vi genomför kontinuerligt flera ESA- och EU-projekt. De ger oss en god möjlighet att främja samarbete och gemensamma mål bland annat i Östersjöområdet, men också i hela EU. ESA har ett ”Baltic+ - program” som fokuserar särskilt på användningen av satellitobservationer i Östersjön och som har varit ett mycket bra verktyg för att främja det utvecklingsarbete och den tjänsteproduktion som hänför sig till satellitobservationer och satellitmodellering i Östersjöns tillstånd.
Hur kan medborgarna delta i uppföljningen av Östersjön och skyddet av den?
Medborgarobservationer är ett bra verktyg. Många medborgare följer också Östersjön med hjälp av satellitupptäckter, och dessa uppgifter samkörs i hög grad i dag. Medborgarobservationer är värdefull information för oss, och den sammanfaller ofta med satellitobservationer. Dessutom kan man till exempel via nätverket för restaurering av vattendrag delta i de lokala vattendragsföreningarnas verksamhet, där många konkreta restaureringsarbeten har utförts.
Delta i uppföljningen av vattendrag:
